En sväng till Göteborg

Väderprognosen såg toppen ut! Peppad som bara den åkte jag mot Götet på fredagseftermiddagen, mån om att klämma in så mycket klättring som möjligt en helg. Körde några timmar i Ulvås på fredagkvällen, Fredrik kom och mött upp. K-pop är fortfarande fin, och Passa den till vänster Fetto och Vinterareten är fortfarande svåra... På lördagen snöade det helt vilt, tvärtemot alla prognoser som lovat sol. Stod två timmar vid Voodoo och väntade på att det skulle sluta snöa. Gav till slut upp och åkte in till stan, när det plötsligt slutade snöa. Lite trött på snö åkte jag ändå tillbaka och lyckades så småningom kravla mig upp. Voodoo är lite konstig när det gäller svårigheten. Sist jag var där hade jag inte en chans att fastna på slopern, den här gången var det andra flyttet som visade sig vara den svåra nöten att knäcka.
Söndagen åkte vi till Sandsjöbacka. Då var jag rätt slut i kroppen efter fredagen och lördagen. Perfekt dag för Oscarsgalan, sol och fruset i kärret. Det kändes lätt upp till sprickan, men crimparna där var lite hala och kändes inte alls bra. Kom dock upp för Armsport, det var kul.
Fick ticka av ett par nya, men det finns mycket kvar jag vill klättra kring Göteborg!


Voodoo from jonas nilsson on Vimeo.

Ett smålandsproblem

Fick ihop Caffe guatte för ett tag sedan. Fint problem som jag kan rekommendera om man skulle vara i krokarna. Hade länge en beta som var mycket jobbigare än vad det visade sig behöva vara. Här är en liten film!


Caffe Guatte from jonas nilsson on Vimeo.

Monolith, en kärleksförklaring.

Hemkommen efter föräldraledigheten kände jag mig i oväntat bra form med tanke på att jag inte klättrat speciellt mycket. Vädret har inte varit det bästa, men har bjudit på en del fina dagar. Efter att ha lagt mycket tid på bland annat Monolith, även under förra (och förförra) säsongen, har jag nu äntligen lyckats klättra denna fina linje.

Monolith är ett ganska intressant problem på det viset att det tycks finnas oändligt många sätt att klättra det. Både när det gäller den fina sprick-klättringen upp till kruxet, och sekvensen för att lösa kruxet. Ska man hoppa? Ska man hålla i klossen, den lilla vassa piggen eller försöka jamma yttersidan av handen i klykan? Jag gillar att det finns många sätt.  Till slut hittade jag ett sätt som passade mig. Om man inte har väldig marginal i graden, skulle jag tro att det är ett av de lättaste sätten att komma upp. Stort tack till Fredrik för tåkroksbetan!

Här är en liten film, där även Babar och Ken Titan är med.


 

three problems at Kjugekull from jonas nilsson on Vimeo.